MellaBella

Vila i Frid Farmor ♥

* 16 november 1917
† 14 februari 2001


Trots att de var så längesen du dog, så har jag ändå ett fåtal minnen
utav dig. Det är inte många, väldigt få. Starkast är när vi skulle gå ner
från Bleket ner till Spara för att handla och laga något gott till farfar för
han stod nere i källaren och snickade på en fiol eller något som han
brukade göra. Du körde med min sulki, jag var säkert bara 4 år eller
något. Men jag minns det som om jag vore 10.
När jag fick reda på att du hade dött skulle jag precis gå till skolan,
jag höll ut hela skoldagen, dolde att jag var ledsen. Tills vi slutade
och skulle ta på oss kläderna och skulle cykla hem. Då började jag
gråta helt plötsligt. Nettan och Malin kramade om mig och jag gick
och pratade döden med dem hela vägen hem. De var otroligt snälla.
Men jag minns också din begravningsdag i bleketkyrkan, onsdagen den
7 mars 2001. Vi hade kommit hem till huset på Bäve för att hämta farfar,
det var han och jag den dagen. Han var ledsen över att du hade avlidit
men han var nog också glad för din skull för du slapp lida som du hade
gjort i några år. På kyrkogården höll jag farfar i handen hela tiden. Vi gick
där och pratade och tittade på gravstenarna. Sedan åkte vi hem till farfar igen
han var trött och efter vi åkte gick han och la sig.
Du var den första jag gick på begravning till, jag var otroligt nervös för jag visste
inte vad man gjorde. Men du var den bästa farmor ♥